Labuan Bajo, Flores: Dag 7

July 25, 2019 by Ingrid Walter

Dagarna passerar och vi har hamnat på ett helt magiskt hotell. Dagen började med att jag tog ett dopp i havet, blev rädd för hajar och fortsatte med att göra ett medley i en av poolerna istället. Sen chillade jag en stund i en annan pool, den som ligger precis utanför vårt rum. Fortsatte med en tvåtimmarsfrukost. Promenerade framåt tillbaka på stranden. Snorklade i reven i någon timme. Allt inom några hundra kvadratmeter. Njuter 110% av det här stället. Efter lunchtid tog hälften av gänget på oss badkläderna igen och tog en båttur till en grotta ca 15 minuter från hotellet. En riktig guldklimp. Lite läskigt att simma i mörkret men också otroligt vackert när solstrålarna tittar in genom grottans öppning rakt ner i vattnet. Jag och Nicola provade hennes undervattenkamera också. De bilderna får jag senare hoppas jag.

Fyra av tjejerna fick dela på sviten, vilken var en villa med egen pool. Själävklart skulle vi andra dit och titta på lyxvillan, varpå en av oss öppnar glasdörren mellan badrummet och poolen. 20-30 sekunder ser vi hur dörren som i slowmotion välter in över Nicola och går i tusen bitar på badrumsgolvet. Riktigt drama, men det var en olyckshändelse och dåligt byggt så vi behövde inget betala.

Middagen intogs downtown Labuan Bajo på takterassen The Deck på restaurangen Le Pirate. Innan det hade vi hunnit förbi en sväng på nattmarknaden, vilken hade streetfood på indonestiskt vis.

Ruteng, Flores: Dag 6

July 23, 2019 by Ingrid Walter

Vi lämnar Ruteng på morgonen med en bra känsla. Idag är sista dagen som vi reser mest hela dagen. Destinationen är Labuan Bajo vilket är hamnstaden från vilken båtarna till Komodo och Rinca går. Första pitstopet gör vi redan i utkanten av Ruteng, och tittar på spindelnätsrisfälten. Bilderna nedan är rätt förklarande om varför de kallas så hoppas jag. Nätverket är långsamt nu så det kommer inte bli många bilder idag tyvärr.

Vi åkte vidare och käkade stekt ris till lunch, ingen överraskning där alltså. I närheten av Labuan Baji, kanske en och en halvtimme innan vi kom fram stannade vi till vid Cunca Wulang Canyon. En riktig pärla för den som gillar exotiska ställen att bada på. Åter igen var jag försiktigare än vanligt och hoppade INTE i vattenfallet utan gick försiktigt ner. Även om man kunde hoppa i om man ville.

Cunca Wulang kanjonen. Foto Nicola Marshall

Strax efter solnedgång kom vi fram till Labuan Bajo och och det finaste hotellet hittills. Här ska vi bo i tre nätter. Vi njuter jag och Nicola.

Bajawa och Bena, Flores: Dag 5

July 22, 2019 by Ingrid Walter

Såhär långt spenderar vi mycket tid på bussen för att ta oss emot slutmålet Labuan Bajo och Komodo. Faktum är att jag redan är i Labuan Bajo när jag skriver detta, men ni kommer att få en uppdatering från Ruteng också innan jag kommer ikapp mig själv hit, där jag är just nu. Bilder att ta hand om och nya vänner att socialisera med. Min rumskamrat Nicola är precis allt jag kunnat önska mig. Hon är bara så bra på alla sätt och vis. Hon låter mig till och med hjälpa henne med kameran utan knorr.

Vi lämnade Bajawa på morgonen, 8:30 och begav oss till Bena. En traditionell by med trähus och som vår guide säger “Bob Marley hair roof”. Han tycker tydligen att taken ser ut som rastaflätor. Döm sjäva! Här kor nio klaner som är både kristna och spirituella. Djuroffer förekommer och gravplatsen är mitt i byn. Varje klan har en matriark och en manlig motsvarighet. Detta symboliseras genom figurer på taken samt i mitten ovanpå gravarna. Ett hus symboliserar kvinna och en docka symboliserar en man .

Bussresan fortsätter vidare till en spritfabrik där de tillverkar den där Arrakspriten. Och här lyssnade jag faktiskt på råd jag fått innan. Smakade inte en droppe sprit. Vi fick lära oss om hur de bränner det och hur frukten ser ut som de gör spriten av.

sist men inte minst lite slumpmässiga bilder längs med bussfärden. Apropå bussfärden är det rätt häftigt att var på ett sådant här ställe där inte turister kommer så ofta och där familjer bor så nära vägen. Barnen vinkar och ler och springer nästan efter vår buss. Vi förstår att vi är exotiska här även om vi besöker de “turistiga” platserna är det knappast så att befolkningen är lika van vid den vita personen som i många delar av Thailand. Ja, Flores är sannerligen något annat än Bali på det viset. Jag blir upprymd och glad av ungarnas glada tillrop.

Ende, Moni, Kelimutu på Flores: Dag 3 och 4

July 21, 2019 by Ingrid Walter

I förrgår landade vi på Flores, en flygresa 1,5 timme öster om Bali. Vårt flyg tog längre tid pga ett mellanstopp för att lasta på fler passagerare på norra Flores. Vi skulle till södra. Enligt Hans, vår Cheif Experience Officer (CEO) är det här en av två öar där det råder matriarkat i familjerna. Det har varit koloniserat av Portugal och Holland och vidare Japan under andra världskriget. Det är en blandning av kristna, Hindu och muslimer, men mer kriste än på andra ställen. Hushållen begraver sina föräldrar och äldre på tomten direkt framför husen. På så sätt behåller man marken inom familjen och garanterar en framtid för kommande generationer där.

På ön odlas kryddor av olika slag, kanel, mango, avokado och kakao. De är även duktiga på handvävda produkter som saronger till exempel. Man färgar tyget själva med färger från naturen och det blir Indigo coh rött till exempel.

Vår chaufför här heter Jakob och han tar oss från plats till plats. På kvällarna blir det dimmigt och det är en utmaning i det kulliga landskapet och slingrande vägarna, men han tar oss fram så säkert.

Första natten spenderades i Moni var vi besökte Kelimutu Nationalpark. Tre sjöar uppe i en vulkankrater. Tog en kopp ingefärate och fotade långa exponeringar. Riktigt roligt och utmanande. Därefter åkte vi till ett 300 år gammalt traditionellt hus och träffade Maria och Jeffrey som berättade om deras tradtitioner.

Green stone beach, jag försöker göra tuffa poser.Foto: Nicola Marshall

På kvällen var vi på Heta källor i närheten av Bajawa, men dessvärre inga bilder därifrån pga krossat gopro-hållare och därmed tappad gopro. En brittisk tonåring åkte iväg med strömmen och jag efter. När dramat var slut och jag lyfte upp mitt gopro-… — På kvällen var vi på Heta källor i närheten av Bajawa, men dessvärre inga bilder därifrån pga krossat gopro-hållare och därmed tappad gopro. En brittisk tonåring åkte iväg med strömmen och jag efter. När dramat var slut och jag lyfte upp mitt gopro-stativ fanns där ingen kamera längre. Det gör inget, den har gjort sina år. Och tonåringen lyckades rädda sig själv :) Slutet gott, allting gott.

Angels Billabong,Dagens quizfråga, vad är en billabong? — Angels Billabong,
Dagens quizfråga, vad är en billabong?

Nusa Penida, Bali: Dag 2

July 18, 2019 by Ingrid Walter

Idag var min andra “lediga” dag på egen hand. Gruppen träffades nu ikväll för intro och presentation. Innan det hann jag göra en dagstur till grannön Nusa Penida. Det var motorbåt i 30 min över till grannön och sedan runt i små suzukibussar på de smala bumpiga vägarna. Här blev jag vän med otroligt trevliga Cathrine från Frankrike. Hon hade rest runt på Bali i två veckor solo och bara nägra dagar kvar innan hemfärd. I år buss fanns även Cindy och Bart med dotter och son. De var från Holland. Vår buss blev således lag Europa.

Turens höjdpunkter var enligt ovan bilder. Nedan följer lite andra slumpmässiga bilder. Notera blomman som är väldigt lik en edekweiss enligt mitt tycke .

Edit: Det blir bara två bilder nu efterson internet laggar.

Min rumskamrat är Nicola. Hon är uppvuxen i Zimbabwe, med brittiskt pass och numera boende i Dubai. En riktig världsmedborgare alltså.

Sanur, Bali Dag 1

July 18, 2019 by Ingrid Walter

Godmorgon!

Igår anlände jag till Indonesien efter en lång resa med Singapore airlines. De har ett gott rykte som de levde upp till absolut. Nu hade jag visserligen bjudit på en uppgradering och vunnit så klart jag är extra nöjd. Hemåt lär det bli ecomony. Bror har hjälpt mig välja de bästa sätena.

Väl här tog jag promenad längs med stranden. Har sett flera andra tjejturister som verkar vara är själva. Hoppas någon av de är på min tur. Min rumskamrat heter Nicola Marshall och henne får jag träffa ikväll. Vet ännu inte mer om henne än hennes namn. På stranden gick jag förbi ett sköldpadds-hjälpcenter och massor av restauranger och små butiker. Damerna som har butikerna är ihärdiga säljare. Det var även två indoneskillar som ville ta en selfie med mig. Det var random, men såklart jag ställer upp.

Hotellmassösen lyckades också sälja på mig en scrubmassage, det kan inte varit svårt. Så nu ska väl brännan fastna.

Idag blir det en båttur ut till en ö som jag glömt namnet på. GoPron är packad i alla fall. Nu kör vi!

Högtidshelg i Hamburg

June 12, 2019 by Ingrid Walter

Jag, brorsan och Linda fick en ordentlig sightseeingtur i Hamburg med Patrick och Sven. Vi var där i samband med Sven och Patricks bröllop.

Hamburg bjöd på väldigt mycket grönska och fina byggnader i vissa områden. Nu är jag mer intresserad av att fota mina släktingar än byggnader dock.

Självklart åt vi Bratwurst med Saurkraut och drack mezzo-mix. Dessutom blev det curry wurst på torget vid Rådhuset.

photoinka.com_BudapestDag1g9x-69_webb.jpg

En weekend i Budapest med Max

April 13, 2019 by Ingrid Walter

Ny stad, nytt land. Alltid kul att kryssa av nya länder på listan. För tredje gången på resande fot med min goda vän Max. Tidigare Israel + Jordanien, samt Österrike. Den här gången valde vi det andra landet i det gamla kungadömet, nämligen Ungern. Budapest visade sig från sin absolut bästa sida. Varmt väder, härliga människor med otrolig service och fantastisk mat och kultur till ett bra pris. För er som tvekat att åka hit, tveka inte mer. Gör slag i saken. 10 dagar senare kom jag tillbaka på en jobbresa, men då blev det såklart betydligt färre bilder.

Uploaded by Ingrid Walter on 2019-04-12.

För den som har 12 minuter rekommenderar jag filmen ovan, annars följer mina bästa bilder längre ned.

Dag 1 - Castle Hill (Buda)

Okej, alla bilder är inte från Buda. Till exempel har ni Istvans basilika som är i Pest. Bilder av mig och Max. Flyget ner var något sent. Vi gav oss ut direkt till fots via vår lokala park Erzebet Ter och ner över Kedjebron till Buda. Väl där käkade vi en fantastisk god lunch med vid foten av Castle Hill. Därefter tog vi begbanan upp på Castle Hill, men missade konstigt nog själva slottet. Nåväl. Vi promenerade runt på kullerstenen och kom fram till en cool kyrka med pepparkakstak som föll oss i smaken. Tripadvisor tog oss till en härlig restaurang med mycket gris på menyn. Redan i slutet av mars var det svårt att få bord på de bästa restaurangerna så jag rekommenderar starkt att åka i axelsäsongen mars-april. I maj och framåt skulle jag gissa att det är helt överfullt med turister.

Dag 2 - Pest (stora Sighseeingdagen)

Viktigast denna dag var Hjältarnas torg, Skor vid Danube och stadsparken. Alla tre sakerna var storslagna och parlamentet vid Danube, wow! Men vår lokala guide visade oss till ett riktigt coolt ställe, nämligen ruinbaren Szimpla. Det finns flera ruinbarer med olika stil tydligen. Googla fram en som verkar passa dig, det var riktigt häftigt. Spårtrafik verkar vara en sto grej och tunnelbanan är världens näst äldsta. Stationerna och vagnarna på linje 1 som går längs med gatan Andrassy Utca var det gulligaste jag sett. Perrongen är alltså typ 30 meter lång, likaså tågen. Urgulligt. Vi hittade även till stadsparken och värsta sagoslottet samt till tågstationen Budapest-Nyugati. Tågstationen rekommenderas för fotografer pga det underbara ljuset.

Dag 3 - Fri aktivitet = Loppis och bad

Det blev sovmorgon och Shakshuka till frukost. Mums. Mina byxor fick en släng tomatsås på sig så det var bara att gå tillbaka till hotellrummet för att sätta på ett par andra. Vidare åkte vi den lokala trafiken i form av buss ut till förorten och den stora loppmarknaden Esceri. Vi hade köpt Budapestkortet, men fick inte användning av det mer än på tunnelbanan och bussen. jag fick en liten rabatt på badet också, men det kostade mer än det smakade. Rekommenderar inte Budapest card således, om man inte ska besöka en massa museer. På loppisen hittade Max exakt den antika lampan han letat efter. Kul! Efter detta fick vi lite tid på egen hand. Jag åkte till Gellertbadet och tog fotmassage och badade bastu. When in Budapest liksom. Kvällen bjöd på mycket mäktig mat, varken jag eller Max åt upp hälften av våra rätter. jag beställde en Gnoccivariant som serverades i en gratängform, som mac n cheese typ. Denna kväll hittade vi till bargatan som låg strax bakom synagogan. Här sprang det runt brittiska och spanska turister och barerna hade roliga teman. Vi hamnade på en med sjukt avancerade drinkar, och lite längre upp fans en bar för endast aperol spritz.

Dag 4 - Hemfärdsdagen

Dags att åka hem ,men hit kommer vi tillbaka. Helt klart.

Edinburgh Dag 3: Barnsligt kul på Camera Obscura

August 08, 2018 by Ingrid Walter

Först lite bilder från gårdagskvällen.

Den sista dagen på resan blev över för att promenera längs den klassiska Royal Mile, från Edinburgh Slott till Holyrood. Första stoppet gjorde jag på Camera Obscura, som ett Tom tits ungeför med roliga optiska illustioner bland annat. På taket finns en av de äldsta turistattraktionerna i staden nämligen en stor pinnhålskamera med utsikt över hela staden. Här fick vi en guidad visning av staden genom kameran. Det var riktigt häftig och närdig som jag är fick jag ett faktablad gällande de tekniska specifikationerna på kameran.

På slutet av min promenad tog jag en avstickare på en så kallad "close" (not. gränd) för att besöka kafet Hemma. Här tog jag fika i form av kladdkaka och bryggkaffe. Trots det svenska konceptet måste jag säga att kladdkakan var mer som brownie och kaffet serverades med varm mjölk. De får några minuspoäng för det, men atmosfären var sannerligen som hemma.

Jag gick tillbaka till vandrarhemmet för att hämta min väska och sedan ner till busstationen och flygbuss ut till flygplatsen. Jag var i mycket god tid och fick vänta i över en timme innan väskinlämningen öppnade. Det blev stressigt men jag hann lounga någon timme. I loungen serverades god mat och whiskey såklart. Nu sitter jag på flyget och skriver detta, så när vi hörs nästa gång blir det sannolikt i vanliga bloggen och inte i resebloggen.

Thank you for reading.

Edinburgh Dag 2: Kullar och bergigt

August 08, 2018 by Ingrid Walter

Något larm hade jag inte ställt, och planen var att få naturupplevelser på förmiddagen. Efter en stärkande grötfrukost tog jag därför bussen till Duke's Walk och den norra ingången till Holyrood Park. Jag kom fram till ett förortsområde och följde google maps mot parken.
Den första sevärdheten i parken var en liten loch som var anlagd. Här kryllade det av änder och svanar, men om jag tar en bild till på dessa fåglar så vet jag inte vad som händer. Det finns många ank- och svanbilder i mitt bildbibliotek. Därefter var det en kraftig stigning upp till en ruin av ett kapell. Mina ben var stela efter söndagens promenader så jag tänkte hur ska jag klar resten av promenaden? Men det gick när jag väl kom igång, och när jag väl fick i mig vatten.
Leden fortsatte vidare uppåt Radical Road. Just denna del av vandringen var höjdpunkten, och jag fick en del fina bilder tycker jag. I byn vid sydöstra utgången besökte jag en kyrka som är en av Edinburghs äldsta byggnader. Här fanns också en av de äldsta pubarna, men den missade jag tyvärr att gå in i.

Lunch intogs på Barack Obamas favoritburgerhak, nämligen Five Guys. Deras kött och Oreo-milkshake var inte att leka med. Ingen Haggis just denna måltid, med lugn det kommer.

Drottning Elisabeth II:s privata yacht togs ur bruk 1997 och finns nu parkerad i östra Edinburgh nämligen Leith. Efter burgaren tog jag därför bussen ut till båten för att lära mig om båten Britannia. Det var en historisk upplevelse och även en demonstration av olika klasser. Kungafamiljens båt var verkligen imponerande. Idag har de tydligen inget liknande officiellt i alla fall.

Bussen tillbaka stannade vid shoppinggatan Princess St och vad är ett besök i UK utan en shoppingrunda på Primark. Jag behövde dessutom en ny resväska eftersom hjulen på den jag köpte i USA för ett tiotal år sedan slitits ut. Fick tag i en ny resväska i mellanstorlek för £30. Extremt prisvärt och vi får se hur länge en sådan kan tänkas hålla.

När jag frågar google om vägvisning säger den nästan alltid ta den här bussen eller gå. Oftast tar det lika lång tid att gå som att ta bussen. Praktisk stad på den viset och oftast har jag gått istället för att ta buss. Det känns i benen. jag klagar inte, det är säkert bra för loppet jag tydligen ska springa på söndag.

Tog en enkel middag på vandrarhemmet i form av friterade haggis, min fjärde sorts haggis för övrigt. När jag kollar ut genom fönstret ser jag hur solen lyser rött och jag rusar upp till min podd för att hämta kamera och stativ. Springer uppför gränden The Vennel (klassisk fotoplats av slottet) för att fota solnedgången. Dessvärre var jag inte snabbn nog. Dock stod redan en annan fotograf här och hade lyckats fånga detta. Jag stannade kvar i förhoppning om att himlen skulle komma tillbaka och i väntan på fyrverkerierna från Brittish arms military Tattoo. En uppvisning från slottet med armemusikanter vilken de kör varje kväll under Edinburgh International Festival. Det pågår galet många kulturfestivaler här samtidigt just nu. Det fylldes på med fotografer och till slut var vi 5 st till antalet med våra stativ. Bilderna från det kommer först i nästa inlägg.

Edinburgh Dag 1: Jag måste ut från lägenheten

August 06, 2018 by Ingrid Walter

Hemma på mina 20 kvadrat är det så varmt att jag inte kunde vara kvar. Max fyra timmars sömn och att vakna i svett var inte precis optimalt. Istället spanade jag runt bland olika resmål. Det gled från Italien, till Spanien (tur att jag inte tog det) till Köpenhamn för att till slut landa i Edinburgh, Skottland.

Väl här tycker jag att det är en lagom stor stad och det är lätt att ta sig överallt. Så till den grad att jag hunnit med massor idag. Till exempel äta min tredje portion haggis. Inget fel på den rätten inte. Har ätit i tre olika former. 1. i Crepe, 2. I skotsk frukost och 3. Som Haggis Wellington, det vill säga inbakad i smördeg.

Jag bor på Kick Ass hostel och har en egen liten podd, ni vet som de där hotellen i Japan. Passar mig utmärkt. Vandrarhemmet ligger precis bakom Edinburgh castle i området Grassmarket. Här är det fullt ös och fullt av barer och restauranger. Idag åt jag middag på Mussel and Steak.

I övrigt har dagen sett ut enligt följande. Rejäl brittisk frukost inklusive bönor, toast, skinka, haggis och scones. Därpå direkt till slottet, det enda måstet jag hade på min lista egentligen. Därefter vidare till Bondemarknad i mysiga Stockbridge. Där åt jag Paella till lunch. Jag tog en tur runt i området och besökte en gammal helig källa som bara har öppet just på söndagar. Därefter tog jag mig hem och vilade en stund samt tog en öl och redigerade bilder.

Mot kvällen letade jag upp en bankomat och åt middag på egen hand. Vi får väl se ifall jag hittar en vän imorgon. Därefter strosade jag mot Calton Hill för att ta klassiska solnedgång/stadsbilder. På vägen klappade jag Greyfriars Bobby på nosen. Googla honom! Vädret var inte toppen för fina bilden men jag tycker att jag lyckats redigera fram någon. jag unnade mig en taxi tillbaka till boendet. Summa summarum blev det 22000 steg idag ändå.

Solnedgångarnas mamma. Himlen var olika varje kväll.

En vecka i republiken Jämtland

August 03, 2018 by Ingrid Walter

Resor i Sverige räknas också. Frida och John bjöd med mig till torpet i Ede, Jämtland. Det var en underbar vecka som rivstartade med två vandringsdagar. Därefter var det 50-årsfest med AIK-känsla för Peter. Kamerorna var i olika händer så jag kan inte ta åt mig all ära för bilderna nedan. Tack alla som var där men särskilt Stellan och Rosali. Jag tältade mest hela veckan strax bredvid husbussen och det var alldeles perfekt. Lagom varmt till skillnad från lägenheten här hemma. Tvättade sig gjorde man i sjön eller i uteduschen. Alldeles underbart ställe.

Kroatien Dag 3 - Dubrovnik

May 01, 2018 by Ingrid Walter

Det blev en avkopplande start på dagen med poolhäng. Vi var bland de första på plats vid poolen och kunde välja exakt de solstolar vi ville ha. Här hann vi med tre bad i saltvattenpoolen.

Etfer ett par timmar tog vi golfbilen ner till stranden. Det är hotellets egna strand med en restaurag Spinaker. Vi åt god lunch i form av skaldjurspasta, och därefter låg vi i våra solstolar och tjuvlyssnade på andra svenskar.

Solen värmde ordentligt och vi svalkade oss och lekte i havet. Det var härliga upplevelser och havet djupare än vad man tror. Det kryllade av fiskar i det klara vattnet och jag filmade lite med min gopro. Även här hann vi med tre bad.

Åter på rummet piffade vi till oss på rekordtid för att hinna med båten till Dubrovnik kl 15:30. Det var en skön båttur via Mlini.

VI strosade runt och kollade in katedralen. Åter igen tog vi hjälp av tripadvisor för att lära oss om sevärdheterna. Att gå rund ringmuren var top 1 enligt tripadvisor. Sagt och gjort, upp för muren gick vi.

Vi skrattade gott åt en klumpig turist på första drickastoppet uppe på muren. Han hade ut sin drink inte en utan två gånger, men var lika glad för det.

Vi fick kämpa ordenligt runt ringmuren i våra klackskor, vi hade som sagt piffat till oss för att åka till staden. I det sista tornet valde Ulla att inte klättra upp utan väntade nedanför på mig.

Totalt fick vi ihop 13000 steg vilket var bra med tanke på all gourmetmat vi ätit.

Kvällens restaurang hade vi bokat bord på redan tidigare på dagen. Above5 rooftop restaurant. Vi såg den också från muren när vi gick runt. Personalen hade inga gränser över hur väl de servade oss. Det var elegant stämning och väldigt lyxigt. Ulla åt det godaste kött hon någonsin ätit.

Vi tog en promenad till busstationen genom ett hav av retauranger. Vi packade och duschade på kvällen och dagen efter begav vi oss tidigt tillbaka hemåt.

Kroatien Dag 2 - Ston - Korčula

May 01, 2018 by Ingrid Walter

Klockan ringer klockan 6 för vi ska på utflykt. Frukostbuffen bjöd på ett gigantiskt utbud och viktigt med croissant till Ulla. Vi boostade med extra kaffe för det hade vi glömt på torsdagen vilket vi hade känt av med lite huvudvärk. En minivan tog oss till Franjo Tuđmans bro i Dubrovnik, där en större buss och guiden Karatina väntade på oss. Hon pratade och berättade med stort engagemang under den 3 timmar långa bussturen.

På vägen stannade vi i staden Ston som omgärdades av en lång lång mur i bergen som påminde om den kinesiska muren. Området och staden är känt för salt och hur livsviktigt det var förr och vid en tidpunkt lika dyrt som guld. Alla saltfälten var döpta efter helgon utom ett som hette El mundo.

Sista etappen var en båttur på ca 7 minuter över till mini-Dubrovnik korcula. Här väntade den lokala guiden Katiija som Ulla tyckte var utmärkt. Hon berättade om Marco Polos historia som sägs vara född här och över sin egen stad med stor stolthet. Staden Korcula hade även den en mur, men mer likt en ringmur. Detta för att skydda staden mot pirater.

Tripadvisor är vår kompass och vi åt lunch med avsmakningsmeny på Lesic Dmitri. För endast 200 KN fick vi scampisoppa, havsaborre på ärtbädd och den godaste chokladbiten vi någonsin ätit.

Roligast idag (tyckte jag) var när Ulla skulle gå på toaletten på restaurangen men gick fel och hem till en tant som blev helt vettskrämd när Ulla klev in. jag skrattade gott och länge.

Efter lunch poserade vi vid vattnet och tog fina bilder.

Viinprovningen på vägen hem fick knappt godkänt. Vi var en stor grupp som skulle prova ett rött och ett vitt vin.

Det blev en skön och vilsam tur tillbaka till Dubrovnik och sedan Cavtat. Vi längtade till poolen! Vi badade lite och var de sista att lämna poolen på kvällen.

Till middag blev det tapas. En riktig köttfest med smakupplevelser utöver det vanliga t.ex. lakritsmakande oliver. Denna dag hade vi också upptäckt att hotellet hade golfbilar som körde turer mellan byn och hotellet. Det drog vi nytta av på kvällen.

Kroatien Dag 1 - Cavtat

May 01, 2018 by Ingrid Walter

Jag och Ulla vaknade tidigt på Hagagatan i Vasastan ocllt gick som smort. Taxin rullade in när vi öppnade porten, check-in och säkerhetskontroll nästan utan kö, loungen öppnade precis nr vi kom till entren.

Vi landade i ett lagom varmt Kroatien, där baggaget kom direkt och transfern likaså .Efter en kort minivan tur på ca 15 minuter kom vi fram till ett riktigt lyxhotell som hade allt, Hotel Croatia i byn Cavtat en halvtimme utanför Dubrovnik.

Hotelreceptionisten var hemskt lik min pappa som ung. Läskigt lik faktiskt. Men jag vågade inte fråga honom mer.

Rummet var inte klart så vi störtade till hotellpoolen som hade saltvatten. Vi åt lunch på hotellet, en fräsch sallad. På eftermiddagen utforskade vi halvön på vilken hotellet låg. Ett grönområde med en liten vandringsled på några kilometer. Vi körde kreativ fotografering i lekplatsen och snurrgungan.

Det var rödflagg i havet så inget bad i havet denna dag. När vi kom in till rummet så småningom upptäckte vi myror. Både i badrummet med framför allt i Ullas säng. Vi ringde receptionen direkt som ordnade ett nytt rum till oss och skickade en bell boy för att köra våra väskor. Hotellet är så stort att till och med han gick fel när han skulle ta oss till det nya rummet. Hur som helst fann vi till slut det. Vi blev kompenserade med en flaska rödvin och frukt- och snacksbricka. Hårtorken på rummet är fantastisk.

På kvällen tog vi en promenad ner till Cavtat by och åt god mat på Destoso. Det var charmiga servitörer, god mat och oklanderlig service. Vi fick till och med skjuts tillbaka till hotellet av restaurangägaren!

Överlag är det hög servicegrad och alla är supertrevliga och har koll på oss. Vi somnade som två klubbade sälar och Ulla har ALDRIG varit så trött.

Stockholm - Hemma igen

January 06, 2018 by Ingrid Walter

Jetlag

Ibland kommer jetlagen passande. Jag sitter i sängen och tittar på VM-finalen för juniorkronorna. Det är nästan att jag glömt bort att jag åkte med samma flight som de på väg till Costa Rica. Jag satt där på planet och sneglade åt de hela tiden. Vågade till slut önska tre av de lycka till i VM. Nu spelar de sin drömfinal mot Kanada. Det står 1-1 och Sverige satte precis en puck i stolpen.

Häng med byborna runt lägerelden och grillning av marshmallows och en räka från floden.

När jag ser tillbaka på resan har den helt klart handlat om djuren, och speciellt fåglarna. Just fåglar var jag inte särskilt exalterad över innan jag äkte, men intresset har vuxit, mycket tack vare vår hemskt engagerande CEO (Chief experience officer) = guide, Daniel Fernandez. När jag vid ett tillfälle spanade in en vitkragad manakin (fågel) lyste han upp och berättade intensivt om en annan manakin kallad Michael Jackson-fågeln.

The amazing moonwalking manakin bird! From the PBS Nature documentary Deep Jungle - New Frontiers.

Fågeln jag såg var alltså den gul-svart-vita i videon, inte den rödhuvade.

Den andra stora delen som jag inte trodde att jag skulle våga så mycket var de adrenalinaktiviteter vi tog oss an. Bland de zipline, vattenfallshopp med repellerande och fyrhjulingskörning. Slutet av videon nedan avslöjar vilken kyckling jag är :)

Costa Rica är Pura Vida

Sist men inte minst människorna jag träffat längs vägen. Ett stort tack till mina reskamrater i Gadventures-gruppen och särskilt min rumskamrat Christiane. En bättre rumskamrat kan man knappast tänka sig. En omhändertagande människa med stort överseende till mina sena kvällar med lysande skärm pga bildredigering.Jag fick dessutom lite underhåll av min tyska tack vare henne.

Tack för att ni följt med med mig på min resa!

🤙

San Jose - Dag 6

January 04, 2018 by Ingrid Walter

Heldag på fältet

Det finns inte saker att göra nog i San Jose för 6 dagar, därför hade jag bokat in mig på en heldagstur idag (den 3 januari) med tre olika höjdpunkter.

Den första höjdpunkten bestod i att besöka vulkanen Irazu. Den är en vulkan man kan åka högst upp till och dör, i en av de fyra kratrarna finns en sjö. Det var Daniel som tipsat om detta bolag, Expidiciones Tropicales. Guiden var Martin och chauffören Juan Carlos. Jag tror att jag haft minst tre chaufförer vid namn Juan Carlos under den här resan. Varje gång tänker jag på den spanska kungen. Vi åkte uppför länge och kom fram till 3432 m.ö.h. Här var det snålblåst och 6 grader, något jag inte beaktat i min planering. Så de var bara att frysa arslet av sig. Molnen lång täta och vi såg inte längre än näsan räckte, men jag har ju varit där i alla fall.

Tyskarna Maria, Lukas och Christiane var med på turen. Jag ska även samåka med de till flygplatsen imorgon.

Det har varit dåligt med kyrkor på den här resan, men nu fick vi komma till Basilica de Los Angeles i Cartago. Det pågick en mässa men det var tillåtet att gå in. Här fanns också en källa med heligt vatten dit Ticos pilgrimsvandrar den 3 augusti varje år.

Därefter begav vi oss till Lankester botaniska trädgård.Det blir mycket bilder på blommor nu...

I orosidalen besökte vi ytterligare en kyrka som var helt bevarad från kolonialtiden. Inga renoveringar verkade ha gjorts. Här fanns en hängbro för gångtrafikanter så att de kunde korsta floden. Costa Rica har en ambition att använda bara förnybar energi. möjligen gör de det redan nu. Vi åkte i alla fall förbi en stor damm.

Bilder från lunchhaket nedan.

Nu delar jag rum med en portugisisk kvinna som är på väg hem till Panama från ett besök i Mexico. Vi är sannerligen ett resande folk.

Imorgon bitti ringer klockan 05:00 och det är dags för hemfärd.

San Jose - Dag 5

January 04, 2018 by Ingrid Walter

Återhämtningsdag och myntets baksida

Allt är inte guld och gröna skogar när jag är ute på mina resor. Jag har turistmage som många andra och jag har normalt en gråtsession i alla fall en gång per resa. Denna gång hade jag också en panikattack vid ett tillfälle. Någon analys till varför den kom när den kom har jag inte, men Bernie från norra England satt bredvid mig på bussen när det hände och peppade mig.

Denna dag (den 2 januari) var allt i alla fall frid och fröjd. Jag visste att några av tjejerna skulle till Jade-museet, egentligen inget för mig men hellre det än att sitta och dega på vandrarhemmet. Jag var på plats vid entren kl 10 när museet öppnade och visst kom Helena och Megan då. Rika däremot hade tydligen blivit sjuk och kom inte.

Vi browsade runt på museet och jag blev tröttare och tröttare. Varför har jag så svårt att tända till på museum.

Efteråt letade vi efter någonstans att ta en kopp fika och vi hamnade till slut på pompösa Teatro Nacional. Jag åt en soppa som jag fortfarande inte vet vad den innehöll, men servitören förklarade den som "tipico" i alla fall. På kaffet fick jag ett hjärta.

Vi sa våra farväl för Helena skulle vdare till Guatemala och Megan till ett retreat ute i djungeln för att slappna av.

Min eftermiddag tillbaka på vandrarhemmet blev ett helvete. Illamående som bara den vandrade jag runt i cirklar på mitt rum, gick ut för att klämma i mig fem skedar soppa och en juice, och sen tillbaka till rummet för att vänta på att kräkas. Till slut slumrade jag till i någon minut.

Vid åttarycket vaknade jag av att en tysk kille kom in i rummet. Han skulle bara sova en natt och sen vidare till Puerto Viejo där vi precis kommit från. Han var snäll och frågade om jag behövde något. Vid det här laget mådde jag betydligt bättre. Klockan 22 kom ett par argentinska tjejer till rummet som nu blev fullt. Jag pratade inte mycket med dem. Under sena kvällen körde jag sen skytteltrafik mellan sängen och toaletten.

Too much information? ;)

en riktig "sopp"-dag är tillända.

Kram på er

San Jose - Sista natten med gänget

January 04, 2018 by Ingrid Walter

Middag i San Joses finare kvarter

Vi var alla rätt trötta när vi kom fram till San Jose, men några krafttag gjordes. Jag bjöd in Helena och Megan till mitt rum för att titta på bilder. Vi kom såklart inte igenom alla, men ungefär hälften. Megan hade kvar lite rom och cola som vi delade systerligt mellan oss tre. De båda är nog mina favoriter från gruppen. Det var dock verkligen inget fel på någon i gruppen. En bra grupp där alla ville varandras bästa och det är ju det viktigaste.

Daniel hade slagit på stort och hade bokat bord på the beer factory som hade massor av mikrobryggeriöler. Här hade killarna på jobbet trivts. Jag tog däremot en bavaria light och en caprinha. Vi åt gott och David höll ett bra tacktal till Daniel.

Kan säga att Daniel är den bästa guiden jag haft på mina G Adventures resor. Han hade också en hög av år med erfarenhet. Vad man än frågade och hur besvärlig man än kände sig var det aldrig några problem. För egen del handlade det om att han följde med mig till apoteket vid två tillfällen. Alla restauranger vi var på var av toppklass. Han följde med på flera av våra valbara utflykter så vi hade dubbla guider på dessa.

När kramkalaset utbröt utanför hotellet på väg till sängs smög jag smidigt undan. Det där med kramas är inte min melodi. Vemodet smög sig på ändå. Vi har ju hängt i 15 dagar i sträck i gruppen. En klump i halsen gjorde sig påmind, men tårar slapp vi just denna dag.

Bjuder på några bilder från en utsiktsplats på väg upp mot San Jose.

Puerto Viejo de Talamanca - Dag 1 och 2

January 02, 2018 by Ingrid Walter

Glömde visst att ta fram kameran

Jag tog tydligen semester från fotograferandet i Puerto Viejo - den gamla hamnen. På kvällarna lämnade jag kameran på hotellet pga rånrisken och på nyårsafton ösregnade det hela dagen tills solen gick ner och ned öste verkligen ner. Första gången på resan som vi haft otur med vädret. Därav plockade jag inte fram den på hela dagen.

Alla foton nedan är tagna av Megan Sterling.

Vi kom fram till strandbyn Puerto Viejo (de Talamanca) vid lunchtid och till ett underbart hotell bestående av bungalows. Det var som ett litet radhusområde och varje hus hade sin egna trädgård. Bäst av allt, AC:n hade funktionen "torka" vilket var perfekt med tanke på hur otroligt hög luftfuktighet det är här. Lunchen intogs på baren lazy mon vilket även fungerade som hotell. Jag åt en god pestomacka med pepprade pommes. Riktig gott. Antar att jag börjar tröttna på ris och böner vid det här laget.

Efter lunch gav jag mig ut med tyskarna (Maria, Lukas och Christiane) på shoppingtur. Hittade inget särskilt dock. Middagen bestod av en magnifisk karibisk gryta med räkor på restauranf Tamara. Vi börjar alla bli rätt slutkörda så det var direkt i sängs därefter.

Det regnade mest hela natten och vi vaknade upp till ihållande regn. Vi var väl ca 7-8 stycken som ändå tappert gav oss ut på en cykeltur i hällregnet på morgonen den 31 December. VI åkte förbi en del stränder och hamnade i Punta Uva som ska vara den finaste stranden i området. Jag skulle kunna tänka mig att så var fallet, men inte i det hällregnet. Vi trotsade vädergudarna och hoppade i. Konstig känsla att havsbada i hällregn.

På eftermiddagen redigerade jag bilder.

Vi hade bokat bord på Bikini nyårskvällen. Jag åt Marlin med avokadosås. Vid det här laget hade regnet turligen avtagit. Inte helt pepp på nyår, men jag höll i till klockan 23 då jag och Salo bestämde oss för att ta en tur ned till stranden. Överallt i den här byn luktar det weed och särskilt mycket denna natt. Vi ranglade vidare mot hotellet och det visade sig vara en god ide. De andra berättade att det varit fullkommligt livsfarligt att vara inne i byn vid tolvslaget då folk inte hade något som helst raketvett. Jag och Christiane klev dock ur våra sängar vid 12 för att hälsa in de nya året och se raketerna på lite avstånd. Jag sov bra efter det och på nyårsdagen hade vi fått sovmorgon till 11:00 då bussen skulle gå vidare mot San Jose.

Nyårsdagen bjöd på en frukost bestående av detox-juice och en maffig frukostmacka på ett bageri. Ännu var klockan bara 9:30 när jag ätit upp så jag bestämde mig för att utforska vår absolut närma strand. Endast ett par meter från strandkanten började ett rev så jag doppade bara fossingarna. Sen åkte vi vidare som San Jose där jag är nu. Mer info kommer om avslutningsmiddagen så småningom.

Kram på er.