Ta stöd - sista vandringen i Dolomiterna

Igår var då sista dagen med vandring och det skulle bli den längsta också. Det började med en bergbana uppför. Som att åka bergbanan på skansen men ungefär 8 gånger längre. Väl där uppe försökte jag mig på att fota en time lapse, vi får se om jag lyckades fånga något intressant. Vandringen började med en stigning upp till ett väldigt dramatiskt krucifix.

I övrigt var dagen full av djur. Vi träffade på hästar, kossor och åsnor. De måste ha det helt fantastiskt här med så stora betesmarker. Jag kommer sakna att åka ift hela tiden, men Margit påminnde mig att jag har faktiskt Globenbollarna som jag kan åka upp och ner för.

Temat "ta stöd" kunde vi utnyttja på eftermiddagen när det blev lite mörkare, men framför allt längs med ett vattendrag med en massa små vattenfall. Jag gillar verkligen vatten. Men turligen nog har vi sluppit att bli blöta. Visst regnade det sista dagen, men skyfallet kom passade när vi var på hytta och käkade lunch.

Efter vandringen blev det "after walk" med aperol sprits. Jag släpade även med Sven på en kvällspromenad ner till bybäcken så att jag fick fota lite mer vatten.

Sammanfattningsvis har det varit en lyckad resa, där vandring och fotografering varit i fokus. Två av mina favoritsysselsättningar. Det är nog först efter ett tag jag kan utvärdera på vilka sätt det utvecklat min fotografering, men en sak kan jag redan konstatera och det är att raw-formatet är bättre. När man tar jpeg-bilder tar kameran en massa egna beslut vilket inte alltid blir särskilt lyckat.